Är förkyld. Igen. Känner mig lika grinig som den irriterande ungen som precis lagt sig på golvet i mataffären för att demonstrativt visa hur fruktansvärt hemskt det är att han eller inte hon får något godis. Känner mig lika irriterad som föräldern till ungen. Känner mig lika irriterande som föräldern som sedan ger upp och belönar den bortskämda ungens griniga beteende med att faktiskt köpa godis.
Halsen kliar. Näsan rinner. Ögonen svider. Jag spenderade en alldeles för stor del av natten med att stirra. Som om inte det var nog fick min tonårskropp trots sina 20+ för sig att producera en finne som placerades strax nedanför näsan och således reformerat mitt vanligen rätt trevliga anlete till ett liknande diverse mumintrolls sådana, där överläppen dominerar och dessutom förhindrar leenden. Inte för att leenden skulle vara något vanligen brukat idag. Folk är irriterande. Vädret är irriterande. Uppsatsen är irriterande. Jag är irriterande. Uppskattningsvis allt är irriterande.
I övrigt är jag en sympatisk person.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar